Det var inte i går...

Vilken paus jag haft på bloggfronten.
Inte har jag saknat det heller - men måste ta mig i kragen och hålla denna vid liv. Kul att kunna gå tillbaka i tiden och minnas.

Jul och nyår spenderades i Nerja, Spanien! Det var alldeles underbart. God mat, gott vin, massa öl, mycket mys och härliga, lediga dagar. Strax innan vi skulle åka hem undersökte vi saken att boka om biljetterna, men vi var för sent ute. Ingen av oss ville lämna lugnet och det härliga vädret.
Väl hemma möttes vi av snökaos och kyla.
Kan ej minnas senast vi var lediga så här länge tillsammans - nästan 3 veckor. Det var behövligt för familjen, för kärleken och för själen.

Inskolningen på dagis började i måndags, den 10 januari. Började med 1 timme om dagen och nu senaste två dagarna har vi varit där 1½ timme... Idag lämnade vi för första gången, med ett riktigt hej då och vinka genom rutan. Trodde att allt skulle gå så bra, men Emil stortjöt och jag fick svälja gråten, agera vuxen och gå ut genom dörren. Vad mitt hjärta värkte! Hela den här proceduren är ju nödvändig, men modersinstinkten säger ju nåt helt annat, när man ser sin skatt vara alldeles upprörd och man själv inte kan/får vara där och trösta. Det är då man inser hur stor del av hjärtat han äger, varje millimeter tillhör min lilla Emil...
I övrigt går det bra. Personalen är underbara och förskolan är fin och ljus och pedagogisk och fräsch. Det blir bra det här, han kommer att gilla det och han gör det också. Idag var dock en trött dag för lilla gossen och helst av allt hade han nog velat sova i sin säng.

Jag ser ljust på den kommande våren. Vi kommer att ha det bra!
Jag har fortfarande inte något jobb, men försöker att inte oroa mig för mycket över det utan får ta det som bjuds. Söker hejvilt och håller hoppet uppe. Emil kommer träffa massa nya vänner och lära sig en massa nya saker och vårt liv kommer aldrig te sig som det förr varit. En omställning för oss alla, men i positiv bemärkelse. Man får ta till vara på den stunder man får tillsammans och göra det till de bästa.
Jag älskar mina två killar mer än allt och välkomnar 2011 med stormsteg.

Dag 10 - det här hade jag på mig idag

Så trist inlägg...

Svarta Strumpbyxor
En oversize tröja från Gina

Har inte ens en bild...

Dag 9 - min tro

Min tro är obefintlig. Jag kallar mig själv för ateist. Tror inte på någon Gud eller Jesus eller sånt. Dravel kallar jag det, men ser ej ner på folk som anser att det finns något som heter så. Jag kan bara inte föreställa mig att det finns en gubbe som är orsaken till alla levande ting på denna jord. Tror inte heller på något som paradiset efter döden... Om man inte tror men lever ett normalt hederligt liv borde man väl ändå hamna på ett fint ställe den dagen man dör? Det ska väl inte bero på gudatro?
Det jag dock tror på är att man lever vidare när detta liv tar slut. Vet inte vad jag tror ska hända, men skräms av tanken att allt bara skulle bli svart. Man kanske återföds, inte som den människan man var, men själen kanske vandrar vidare?
Jag tror även på ödet, att allt som sker, det sker av någon anledning... Kärlek, död, diverse händelser...
Till sist har jag en tro som är starkare än allt. Jag tror på änglar. Jag har en ständig ängel vakandes vid min sida... Den har suttit på min axel vid flertalet tillfällen och jag har inte den blekaste om vem det är. Men hon/han är god och vill att jag ska fortsätta mitt jordeliv.

Dag 8 – Ett ögonblick.

Att välja ett ögonblick när det finns så många att välja bland.
Det absolut finaste ögonblicket var när Emil föddes, men för att inte verka tjatig så väljer jag det då jag och Johnny träffades.
Vi jobbade båda i Bjurholm, jag på XTM och han på MaxMove. Vi höll till i samma lokaler...
Detta var i slutet av mars -04.
Jag blev alldeles knäsvag när jag såg honom för allra första gången. Han var långhårig och inte alls den killen jag skulle fallit för, men det var något visst med honom. Hans blick och hans sätt...
Vi gick och kikade på varandra en lång tid - tills jag en dag ringde honom och det visade sig att han hade tjej...
Jag blev då tillsammans med en annan och flyttade (har redan berättat i dag 1). När jag kom tillbaka i november -04, på samma plats i Bjurholm, var han kvar och han var singel. Jag var singel.
I december började vi dejta, jag hälsade på honom och vi sms:ade som galningar. I samma veva åkte han till Spanien för att fira jul, men vi fortsatte hålla kontakten, via sms. Galet vilka sms...
Han kom sedan hem dagen innan nyårsafton och jag hämtade honom på flyget. När vi väl möttes blev det blixtar och dunder och det kändes som att tiden stod stilla.
Det ögonblicket är svårt att glömma, jag vill inte glömma heller, så klart. Då blev det vi... Och kommer alltid vara vi!

Dag 7 - min bästa vän

Nu är jag snart i kapp...


Min bästa vän.
Hmm, det är många gånger man fått den frågan. Jag kan ärligt svara att jag inte har någon "bästa" vän. Känns lite sandlådenivå över det hela, då jag har många bästa vänner.
Ska jag nämna någon eller några, så blir ju den första Johnny.
Han är min absolut bästa vän och mitt stora stöd här i livet. Han är den jag säger allt till och ringer om det krisar eller hänt något, bra eller dåligt. Han finns alltid där med sina kloka ord...
Den andra jag kan kalla för min bästa vän är min syster. Hon svarar alltid och ställer upp. Men det känns inte som det räknas då det är min syster. Hon är min bästa syster och min livlina :-)
Thomas och Maria har jag känt i snart 6 år... De är som min familj och dit kan jag alltid vända mig och jag behöver hjälp, om jag är sprudlande glad eller bara behöver hänga och vara mig själv.

En bästa vän är en vän man kan ringa i alla väder. En vän som man inte behöver prata med varje dag eller ens varje vecka eller månad, men när man hörs så är allt som vanligt.
En bästa vän är någon man älskar och ställer upp för, i vått och torrt.

Jag har så många bästa vänner, och många nära vänner och många vänner...

Alla är lika mycket bäst i mina ögon!

Dag 6 - min dag

Vaknade 07.07 av en vaken Emil. Johnny hämtade och jag och Emil myste lite innan vi gick upp och gjorde välling.
Fortsatte mysa och kl. 09.13 somnade korven :-)
Jag somnade om vid 10.00 för att sedan vakna en halvtimme senare av att sonen vaknat!
Klädde på oss och Emil åt lunch, sen åkte vi till Monica och Lova för lite risgrynsgrötslunch.  Inte illa...
Därefter in till Vännäs för att handla lite blöjor och efter det till Johnnys faster och farmor för att käka middag.
Kom hem vid 17.45 och korven sov som en stock. Sov en halvtimme till och han har nyss somnat för natten.
Och här sitter jag, Johnny i köket och när hans sällskap åkt tar vi nog en sup borta flaska, glöggflaskan.
Natti natti

Dag 5 - vad är kärlek?

Kärlek är underbart, kärlek är underligt.
Kärlek är härligt, kärlek är svårt
Kärlek är varmt, kärlek är kallt
Kärleken är olik och kan ges till olika i olika former. Älskade, barn, föräldrar, vänner...
Kärlek är något vi måste ha för att känna oss som människor. Hela människor. Utan kärleken vore vi nog halva.
Den starkaste kärleken är till mitt barn. Den är okomplicerad och kravlös. Kärleken till en sambo är stark men kan ibland vara svag för att bli enorm. Kärleken till vänner är ofta konstant och till familjen är den för evig.

Kärlek är egentligen något odefinierbart. Svårt att sätta ord. Man känner kärlek och alla i olika former. För mig är det underbart. Mer kärlek till folket!