På språng...

Vilken start på veckan.
Måndagen bjöd på celebert besök i form av två svägerskor och 4 brorsbarn, 2 bebbar och 2 trotsungar ;-)
Hur som helst så var det väldans trevligt... Idag åkte vi in till Vännäs till Chris där vi åt lunch och tog en snabbis på byn, samt ett besök på Björkbacken innan vi smet in till Bojan och åt semlor. Vi, säger jag, Emil sov i stort sett hela tiden, vilket han oftast gör i vagnen - nöjd och belåten liten bebis det där. I alla fulla fall så blev vi sedan bjudna på middag hos Micke, Anna å Affe.

Nu sover Emil i sin säng. Det har gått bra de senaste dagarna nu - varit lite gnöl och han har somnat i stort sett på en gång. Lite rutin börjar vi få in kring sovandet, vilket känns otroligt skönt då man faktiskt behöver egentid också. Jag känner mig faktiskt tröttare nu än i början... då var man full av adrenalin tror jag. Jag erkänner nu att det är riktigt jobbigt att vakna på nätterna - att inte få sammanhängande sömn och samtidigt inte sova bort hela dagarna. Man måste ju få in rutiner på dagarna oxå och göra nåt av dagen.

Ska bli så kul att se vad gulkdklimpen väger nästa vecka. Då är det även 3 månaderssprutorna som skall tas och tydligen gör 1 av dessa 2 väldigt ont... På min svägerskas BVC skickar de ut Emla-plåster i förväg, men inte här?! Det var ju en smart idé av dem! Då slipper ju småbebbarna ha alltför ont.
Ska kolla om jag kan ordna ändå!

Emil har fått för sig att bara äta på ena sidan... Lite jobbigt då ena bröstet är S P R Ä N Gfullt efter några timmar. Ont gör det oxå... Men, vad göra? Jag kan liksom inte tvinga honom när han inte vill ta det. Är jag snabb och lägger honom vid det "elaka" bröstet när han är lite sömnig så äter han snällt, men inte när han är klarvaken? Undrar varför? Han får i alla fall ersättning nu, både på kvällen och lite på morgonen. Han är en lite nöjdare bebis nu, och det är ju huvudsaken han mår bra. Skulle inte amningen fungera mer, är det ingen katastrof, han är ju trots allt 3 månader nu och även om JAG vill amma, så är Emil det viktigaste och han går före. Så, mår han bättre av ersättning, så får det bli det. Jag ammar så länge det går...och HAN vill!
Stora killen... han vänder sig nu utan några problem - från mage till rygg, men känner på mig att rygg-till-mage inte är långt borta heller, då han nästan vänder helt i sidoläge... :-)


Nä, hopp i säng!