Han bestämmer när vi ska vakna, när vi ska bära, när vi ska skratta och gråta och sova och äta...
Allt är på hans villkor, och det är väl klart, han är ju bara 4 månader. Det är ju nästan nyss han kom till världen... Nåja.
I dag har han småsovit lite här å lite där, och som jag nämnt tidigare, så blir han ingen gos-bebis då. Inte direkt. Eller snarare, inte alls.
Idag på förmiddagen levde han rövare, skrek i högan sky i säkert en halvtimme så jag lät han skrika. Till slut lugnade ungen ner sig och kunde åtminstone äta det han skulle - en flaska ersättning.
Ikväll blev det likadant, han gormar och vänder och vrider på lillkroppen där i sängen. Ska ICKE sova, fast småögonen är tunga som bly. Till slut somnade han - och vaknade efter 45 min. Så var friden slut, tänkte jag, men så åt han och nu sover han sött igen. Min kille... Min favorit. Kan inte få nog av honom, även fast det inte är en dans på rosor alla gånger. De få gånger han gråter så förtvivlat blir man ju lite frustrerad. I övrigt är han ju så snäll...
Har somnat på skötbordet! :-)
Är man trött så är man och då spelar det ingen roll om vars man är ;-) Börjar tappa räkningen på alla konstiga sätt och ställen Novah somnat på haha (bästa är nog ändå gräsmattan på dagis!)
SvaraRadera